muntergökar (och herrmanithälsning)

jag, teologen, får ibland eller ja relativt ofta höra att jag är omöjlig, busig, en personifieringen av fel-i-huvu, eller som min far skulle säga en riktig muntergök:) jag har nu under några dagar filosoferat över detta och nu tror jag att jag kommit fram till varför jag är som jag är. 

jag har ärvt det av min far. jag har mer och mer börjat se likheter mellan mig och min far, det har varit relativt svårt för mig att godkänna detta, men det har även givit mig många svar på varför jag beter mig som jag gör. 

1. enligt endel källor liknar jag min fader, speciellt när jag skrattar. 

2. jag har inget problem med att dra världens sämsta skämt och sen skratta helt obehärskat. 

3. om jag påbörjar en uppgift så slutför jag den ex. öppnar jag en godispåse äter jag upp den, så också min far.

4. jag retas på ett verkligt jobbigt sätt med mina nära o. kära, närsomhelst och hursomhelst.

5.  jag har inget problem med att ställa pinsamma frågor åt människor jag känner

6. skall jag köpa något och jag har valmöjligheter, tar jag alltid det som finns i den dyrare sidan, tack pappa för att jag har svårt för billiga skräp prylar.

7. jag säger bara en sak, sifferminne!

8. och alla sidor som jag inte tänker nämna på grund av pinsamma erkännande om mig själv som individ. 

Men en annan sak som jag och min far verkligen har gemensamt är ett brinnande hjärta för allas vår pärla Herrmans. Under mina veckor här i Åbo har jag insett att jag verkligen saknar saknar saknar mitt Herrmans. Jag tror att jag har lämnat en del av mig där. Vem skulle ha trott att jag alexandra elna marie, Herrmanshataren skulle förvandlas till en Herrmansälskande herrmanit teolog. Jag längtar så efter de dagar som jag kan gå in i den plaststinkade fabriken, montera en twinle eller svetsa en hgoggle dynamo eller varför inte packa en  enkel men ack så fantastisk stingpinne (och ni som känner mig vet att den måste vara i blister för att njutningen skall bli total:) 

((Förresten har jag hört det fruktansvärda ryktet om att mina stackars jobb kompisar måste ha handfräsen O C H victor denna vecka!! Vad är detta för något?! Så om någon herrmanit läser detta vill jag framföra min klagan. Och att jag saknar er sååå ofantligt. Det kan även hända att jag infinner mig på vår enkla arbetsplats på torsdag alternativt fredag nästa vecka. Dock inte som gäst utan som enkel arbetare. (camilla, paula anneli o anki jag saknar er! jag fäller en tår när jag tänker på hur roligt vi haft det, jag längtar så tillbaka till de dagarna och innerst inne vet jag att jag kommer komma tillbaka till er igen, förresten känner jag att jag inte alls vet något om något eller någon på herrmans, de stör mig! och till sist lever mina husdjur?) ))

så tack far för att min liv är så berikat med dålig humor! Och pappa i alla fall är vi familjens två muntergökar och vad vore skogsbacken utan oss! så håll humöret upp på skogsbacken så tar jag hand om eriksgatan:)

//teologen hon som älskar sin far ( och naturligtvis resten av sin familj) ((och herrmaniterna))