onsdag 8 oktober 2008

Uppgiven Humanist...


Suck å stånk å stön. Humanisten utlyser 5 minuter av allmänt marras å self-pity. Efter att ha suttit en bra stund med sin bibliografi till realiauppsatsen är hon alldeles snurrig i huvet. Usch å blä. Å fy för den delen också. Dessutom väntar ännu själva uppsatsen på att bli skriven. Att sånt...
Idag har hon lärt sig viktiga saker, som till exempel att uttrycka sig om Kubakrisen och det sociala arvet från det glada sextiotalet - allt på det engelska språket. Därtill fick hon veta att hon måste lyssna på ett röstklipp av sig själv där hon hest rabblar upp en artikel om operativsystem och andra datagrejer. Hurray! Det var också bestämt förbjudet att skämmas över sin accent eller sin röst. "Just GET OVER IT!". Hon e nog allt söt Mrs. N :) Nu väntar diktläsning ur den 2800 sidor långa antologin om engelsk litteratur, hipp hurraa! ;)

Humanisten och Formgivaren har för övrigt överlevt Fel-i-huvu-dagarna, grattis till oss! Galet var det minsann, men därifrån kom vi, utan Syster M:s wake up-light men dock med en alldeles sprillans fräsch Marc Jacobs-parfym till sagda syster :) Du kommer att vara "fresh as a daisy, kära syster! " ;)
Diktläsningen kan vänta en stund, nu blir det te. Bilden är förresten till för uppmuntring, nu visste ni det :)
Over and out/ Humanisten

2 kommentarer:

Anonym sa...

Seså humanisten, inti stressa nu! Det är bara negativt med sånt. Tänk istället på vilka de realistiska förväntningarna är. Kommer stressen inifrån eller utifrån? Igår var jag på föreläsning om självförtroende och självkänsla. Idag är jag fulltoppad och vill att även du ska veta att om man skalar bort allt som en människa presterar och äger, eller tar bort hennes titel och samhällsposition, så är hon fortfarande lika värdefull utan som med dessa tillsatser. Åtminstone borde hon kunna och få känna så... Du har redan alla goda (och dåliga?) egenskaper som gör dig mer än väl godkänd som en av alla andra. Allt du lär dig/förvärvar därutöver det är "tillsatser". Du är den snällaste och raraste syster jag har. Och tusen tack för att jag fick en parfym istället för min wake up light. Nu kommer jag iaf att lukta gott fast jag blir lite försenad på mornarna. You can caaall me Daisy... from now on :o)

Anonym sa...

tack för de uppmuntrande orden syster M! du e också den raraste och allra käraste syster jag har, sådeså :) P&K!